Sanningen om min älskade lakritspuck
Här är mitt bidrag i glass-kampen:
En gång för alla vill jag veta sanningen om varför döden blev ett faktum för min kalla kärlek, lakritspucken. Ett telefonsamtal gav mig det ironiska svaret.
Sommaren 1982 var första gången svenskarna kunde sätta tänderna i en vaniljglass täckt av ett lager med saltlakrits. Petronella Warg, informationsansvarig på GB, berättar för mig att lakritspucken är den glass, som sålt allra bäst genom tiderna. Det var en sådan enorm efterfrågan. Maskinen räckte inte till. Lakritspucken dödförklarades ändå 1993.
För att klara efterfrågan skulle GB bli tvungna att bygga ut fabriken och skaffa en ny maskin. De valde därför att lägga ner tillverkningen istället för att utöka. Försäljningen hade sjunkit lite grann sedan 1982 och GB vågade inte investera eftersom glassen tillverkades i en speciell maskin. De tillverkades nämligen i en lång rulle som sedan skars upp i bitar, helt annorlunda produktion än andra glassar.
Lakritspuckens öde beseglades alltså, ironiskt nog, av att den sålde alltför bra och på grund av att den framställdes i en speciell maskin.
En annan glass som varit populär men som försvann, var Tip Top. Mängder av protestlistor, brev och mejl har kommit till GB under årens lopp.
Efter år av allmänhetens kamp för Tip Top har nu producenterna bestämt sig för att återinföra glassen i sortimentet. Detta trots att även den här glassen är svår att famställa då rispuffarna flyter upp i chokladsmeten. I fabriken måste man hela tiden röra i smeten för annars fastnar det bara puffar på de första glassarna som doppas.
Tack vare Tip Tops återkomst har jag fått upp hoppet för Lakritspuckens comeback. Petronella berättar att många hör av sig och vill ha tillbaka pucken, trots att det är 12 år sedan den försvann, och att populariteten inte försvunnit.
GB funderar på att kolla möjligheterna när det gäller framställning av pucken, produktionen kan ju ha utvecklats sedan sist. Så kom igen: Kampen fortsätter.
(Krönika publicerad i VF)
***
Konstaterar att kampen är över nu. Välkommen tillbaka älskade lakritspuck.
En gång för alla vill jag veta sanningen om varför döden blev ett faktum för min kalla kärlek, lakritspucken. Ett telefonsamtal gav mig det ironiska svaret.
Sommaren 1982 var första gången svenskarna kunde sätta tänderna i en vaniljglass täckt av ett lager med saltlakrits. Petronella Warg, informationsansvarig på GB, berättar för mig att lakritspucken är den glass, som sålt allra bäst genom tiderna. Det var en sådan enorm efterfrågan. Maskinen räckte inte till. Lakritspucken dödförklarades ändå 1993.
För att klara efterfrågan skulle GB bli tvungna att bygga ut fabriken och skaffa en ny maskin. De valde därför att lägga ner tillverkningen istället för att utöka. Försäljningen hade sjunkit lite grann sedan 1982 och GB vågade inte investera eftersom glassen tillverkades i en speciell maskin. De tillverkades nämligen i en lång rulle som sedan skars upp i bitar, helt annorlunda produktion än andra glassar.
Lakritspuckens öde beseglades alltså, ironiskt nog, av att den sålde alltför bra och på grund av att den framställdes i en speciell maskin.
En annan glass som varit populär men som försvann, var Tip Top. Mängder av protestlistor, brev och mejl har kommit till GB under årens lopp.
Efter år av allmänhetens kamp för Tip Top har nu producenterna bestämt sig för att återinföra glassen i sortimentet. Detta trots att även den här glassen är svår att famställa då rispuffarna flyter upp i chokladsmeten. I fabriken måste man hela tiden röra i smeten för annars fastnar det bara puffar på de första glassarna som doppas.
Tack vare Tip Tops återkomst har jag fått upp hoppet för Lakritspuckens comeback. Petronella berättar att många hör av sig och vill ha tillbaka pucken, trots att det är 12 år sedan den försvann, och att populariteten inte försvunnit.
GB funderar på att kolla möjligheterna när det gäller framställning av pucken, produktionen kan ju ha utvecklats sedan sist. Så kom igen: Kampen fortsätter.
(Krönika publicerad i VF)
***
Konstaterar att kampen är över nu. Välkommen tillbaka älskade lakritspuck.
Kommentarer
Trackback