Nattkockar

Jaha, då är klockan snart två. Men vem säger att man inte kan leka tv-kock i hemmaköket på natten?
Inte jag och min zamboh. Att sällskapa i köket kan vara ett av de trevligare sätten. Faktiskt.
Vi har gjort två superfina (och förhoppnngsvis supergoda) spanska potatistortillas. Ska avnjutas mañana.

Svår-sovet var det här

Jag ligger i min säng. Och det enda jag tänker på är mat. Svinigt hungrig. Men orkar inte, kan inte, stiga upp och böka runt i köket.
När jag så äntligen håller på att somna, ja då drar ett billarm igång. Det är svår-sovet då.
Detta måste väl så klart toppas med en mardröm också.

Köttklubban del 2


Foto: Snöängeln.

Nä, jag fattar inte. Varför är foten inte bra än?
Köttklubban is still alive. Ibland gör det förbannat ont. Ibland är det rätt ok och känns bara lite överkomligt ont.
Men jag är less. Vill ut och löpa. Nu blir det bara promend i stället.

Söndagsliv

I dag är det söndag.
Vaknade så där varm med lagomt plågande huvuddunk. Gårdagkvällen gjorde sig påmind. Klarade mig inte från dagen-efter-symtomen den här gången heller.
Hade sedan tidigare lovat en kompis en söndagsträff med det självklara söndagsfikat. Det var bara att skrapa i hop restenerna av mig själv, stiga upp, trycka i mig alvedon och åtminstone göra ett försöka att att se normal och inte alltför ofräsch ut. Gick sådär.
Väl på stan lyckades jag fokusera på att må bra i två timmar. Men illamåendet kom tillbaka när jag satt på tunnelbanan hem igen.
Väl hemma kollade jag runt på internet, slötittade på tv. Och somnade. Sov några timmar. Sedan har jag ätit knäckebröd med keso, sett Nip/Tuck och snackat i telefon.
I dag är det söndag. Så det stänker om det.


Är jag frisk nu?

På riktigt modebloggar-manér visar jag här och nu några av mina shoppingfynd. Som inhandlades i går under shoppingsjukan som slog till obarmhärtigt och rejält:


Klassiska skinnjackan och blommiga klänningen


Grymmaste skorna.
Foto: Snöängeln

Nu hoppas jag att jag blivit frisk, pallar inge mer inhandlade på ett bra tag nu.

What a wonderful world

Sånt här får en ju ändå att gilla läget, man inser att världen ändå är en bra plats. Vacker och förunderlig. För en stund finns ingen ondska. Liksom.


Foto: Snöängeln


Flänn' och grin...

Satt och såg TV4:s "Spårlöst" nyss. Emelie hittade tillslut sin japanska pappa.
Det mötet lyckades verkligen med något som tv eller film väldigt sällan lyckas med. Få mina ögon att tårfyllas. Och som de tårfylldes dessutom. De var inte bara lite extra blanka och fuktiga.
Nä, jag fick febrilt blinka, ögonfransarna slog som små lärkvingar i ultrarapid, för att tårarna inte skulle rinna ner som streck på kinderna.
Jag kämpade emot tårkalaset. Grinade sålunda inte.
Som vännen sa:
-Bra gjort, flänn' och grin ingår inte i din image. Det skulle inte se bra ut. Och framför allt vet inte jag hur jag skulle bete mig mot dig, grina till ett Linda Isacsson-program, fnys...

Nu blir det nog ett glas vin. För att lugna nerverna (läs: känslorna).

Vårsjukan

Våren gör att jag går bananas. Shopping-bananas. I dag har jag tokshoppat som om jag var tvingad att göra av med alla pengar annars skulle slantarna gå om intet.
Shoppingsjukan började egentligen redan i går men kulminerade alltså i dag.
Köpt träskor, randig tunika, blommig skjortklänning, svarta skinnjackan, linser, mm. I går blev det enkla koftan, orange-randig t-shirt, svart t-shirtklänning och en del hemprylar. Hittar jag bara kamerasladden så kommer bilder.

April, april...

Aprilskämten i tidningarna i går var av varierande kvalité. Hudiksvallstidningen hade tex en riktigt fyndig grej om att man skulle börja pejla fildelarna...
Norran(.se) hade ett skämt om att tidningens vd förbjöd aprilskämt. Skämtet i sig var ingen höjdare, om man frågar mig, men minsta sagt lyckat eftersom läsarna fullkomligt bombarderade tidningen med sina åsikter. Då vet man hur man ska trigga sina läsare.


Vem betalar?

Människor som använder sig av andra för att egotrippa sig fram, ja de männsikorna går bort. När stajlandet sker på bekostnad av andra människor i omgivningen, ja då är man helt fel ute i livet.
Det tycker och tänker jag så här en annars rätt vanlig torsdagskväll.


Körsång

Har sjungit i kör under större delen av uppväxten. Kanske är det därför jag ser fram emot och har grymt höga förväntningar på TV4:s Körslaget.

En bra kusinkväll

Tekväll hos kusinen är som bomull för själen. Ibland inser man hur bra man har det. Så var det i kväll.

Påskens smärta

Foten gör ont. Inte ens ett mer eller mindre konstant besök i vindimman lindrar. Likt Jesus får jag också lida under påsken.
Men smärtan till trots så njuter jag ändå; av påskens sol, ledighet och inlandsnatur. Ett och annat bad blir det också.


Kändisspotting

Min lill-kusin ville alltid tävla om vem som såg flest kändisar när vi förr om åren var i huvudstaden.
På mindre än en timma såg jag i dag, från mitt skrivbord, Måns Herngren, Jonas Inde och Sibel. Hade det här varit förr om åren hade jag tagit hem dagsvinsten.

Snasen i vasen går bra?

Ferrys "pillesnas i vas" kostar nu helt plötsligt 2 500 kronor. Priset har gått upp med 600 spänn på kort tid (se tidigare inlägg).
Är det tecken på enorm efterfrågan?
Kanske dags för Björn att lägga skidskyttet på hyllan isf och bli designer på heltid?

Köttklubba

Kalla mig köttklubban. Hela min vänstra fot ser nämligen ut som en.
Trampade tydligen snett o det grövsta och slet av ett ledband i fotleden.
Svullen och trasig, foten är som en blå boll.
Rörelsestatus: Noll flex. Haltar fram sakta. Då menar jag verkligen haltar. Och sakta.
Smärtstatus: Förbannat ont och käkar värktabletter som smågodis. 
I morgon börjar nya jobbet. Snygg entré jag kommer att göra.

Raggmiss

Syrran utsåg helgens sämsta raggningsreplik:
-Är du nervös? frågade snubben.
 Under melodifestivalomröstningen.

Bonden får farmors pengar

Karl-Petter skrällde tydligen i Let´s dance i kväll. Och slog ut Danny.
Orsaken: Min farmor lägger alla sina pensionsslantar och sparpengar på att ringa och rösta på grisbonden K-P. Jag lovar, det är VERKLIGEN så.

För kännedom:

Helg = ledig = upptagen = blogguppehåll.

Nollvisioner

Nu vill man införa nollvision mot självmord. Har inspiration hämtats från nollvision mot dödsolyckor i trafiken? I såna fall känns det väl så där med tanke på den visionens utfall.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0