Fyra rader - kan betyda så mycket
Kul. Fint. Dessa fanns bland DN:s kontaktannonser.
Saxat från niotillfem-bloggen.
Ballen ska skrubbas
I morgon är det dags. Då ska jag ner på alla fyra. Och skrubba utetrallen och därefter olja in den. Balkongen ska bli som ny.
Jag har köpt fina krukor, blommor och stenar. Och ljus som tydligen ska hålla smådjuren borta. Jo, jag tackar.
Men att fixa uterummet är inte det enda Kirchsteiger:iga jag ska göra. Håller på att pyssligt göra om hemma. Och även där följer jag Ernst nu mera kända uttalande:
- Låt ute följa med in, säger han.
Nästa helg ska jag upp till norr. Då ska jag ta med älghornen ner till 08. Färgspruta dem vita och sätta dem på väggen.
-Låt älgen följa med in, säger jag.
Att göra sig förstådd onödigt mycket
Skelleftebon har tydligen varit i farten igen. Han har varit på nåt internationellt jippo i Köpenhamn.
Där minglade han runt och pratade strunt. Bland annat så pratade han med en man - John tror jag han hette - där mitt i vimlet.
De pratade engelska med varandra. Snicksnackade så där trevligt, på utrikiska.
Så smög det upp en tredje person, som tydligen kände både Skelleftebon och John. Han sa undrande:
- Varför pratar ni engelska med varandra? Båda snackar ju svenska?
Där minglade han runt och pratade strunt. Bland annat så pratade han med en man - John tror jag han hette - där mitt i vimlet.
De pratade engelska med varandra. Snicksnackade så där trevligt, på utrikiska.
Så smög det upp en tredje person, som tydligen kände både Skelleftebon och John. Han sa undrande:
- Varför pratar ni engelska med varandra? Båda snackar ju svenska?
Vad finns det för godbitar i landslaget?
Under helgen blev jag sönderinformerad om Sveriges fofar. Svenska fotbollslandslagets flickvänner och fruar.
Kartläggningen av fofarna - som ofta inte tillåts vara mer än snygga brudar på läktaren eller vid spelarnas sida - fick mig dock att tänka på en två år gammal text. Som jag skrev strax efter att truppen till fotbolls-VM i Tyskland 2006 var uttagen.
Total objektifiering. Total schablonisering. Och hård generalisering. Det gillar jag.
Vad finns det för godbitar i landslaget?
Här är betygsättning på ett urval av de svenska landslagsspelarna i sommarens fotbolls-VM (alla ryms tyvärr inte i den här spalten). Jag har utgått ifrån min egen karlradar. Det kan vara utseendet som ger utslag, ibland är det charm, skicklighet, eller helt enkelt en kombination av olika faktorer. Som i vanliga livet när det gäller karlar alltså. Hur lyckas de leka med mina ögon och fånga min uppmärksamhet och hur mumsigt skulle de smaka?
Fredrik Ljungberg
Radarutslag: Kan ha schysst stil men lite über för ofta. Meterosexuell så det sjuger om det, för stylish helt enkelt.
Godisbitsbetyg: Lösgodis, innehåller allt möjligt. Lätt att plocka i för mycket i påsen, ändå äter man upp det och blir i stället illamående.
Zlatan:
Radarutslag: Näsan är inget plus direkt. Men det är däremot längden, den dryga charmen och det pillimariska smajlet.
Godisbitsbetyg: Hårda reklamgodisar i papper, överraskande eftersom man aldrig vet vad man får för smak.
Henrik Larsson
Radarutslag: Affisch fanns i flickrummet, rastflätorna var exotiska då. Och tydligen har han en underbar personlighet (säger det pojklag som just träffat honom i Barcelona).
Godisbitsbetyg: Skittles, tuggvänliga och exotiska fruktgodisar, samtidigt barnvänliga.
Olof Mellberg:
Radarutslag: Ett sött och grymt utseende på samma gång. En av få som lyckas vara ruggit het i skägg.
Godisbitsbetyg: Gott och blandat, både sött, salt och syrligt.
Erik Edman
Radarutslag: En lite urblekt typisk svennekille. Inte utmärkande. En trolig svärmorsdröm.
Godisbitsbetyg: Sockerbit, medelåldersgodis med en tråkig smak mätt med dagens moderna smaklöksmått.
Christian Wilhelmsson
Radarutslag: En dålig Beckhamkopia, omogen wannabe. "Chippen" vill för mycket och överarbetar ofta sin look.
Godisbitsbetyg: En sådan där barngodispåse typ "Kalle Anka-påse" med allt från tablettask, tuggisar och godissvampar i en enda barnslig röra.
Anders Svensson
Ett snällt utseende med ett ruskigt charmigt leende. Men ändå lite för kompakt, liksom.
Godisbitsbetyg: Söt och frisk fruktkaramell men ofta i en trist form.
Teddy Lucic
Ser mer ut som en medelålders lagerarbetare som lever i ett ekorrhjul än en aktiv och betald fotbollsspelare.
Godisbitsbetyg: AKO kola, seg och har funnits med länge.
(Publicerad i VF.)
Kartläggningen av fofarna - som ofta inte tillåts vara mer än snygga brudar på läktaren eller vid spelarnas sida - fick mig dock att tänka på en två år gammal text. Som jag skrev strax efter att truppen till fotbolls-VM i Tyskland 2006 var uttagen.
Total objektifiering. Total schablonisering. Och hård generalisering. Det gillar jag.
Vad finns det för godbitar i landslaget?
Här är betygsättning på ett urval av de svenska landslagsspelarna i sommarens fotbolls-VM (alla ryms tyvärr inte i den här spalten). Jag har utgått ifrån min egen karlradar. Det kan vara utseendet som ger utslag, ibland är det charm, skicklighet, eller helt enkelt en kombination av olika faktorer. Som i vanliga livet när det gäller karlar alltså. Hur lyckas de leka med mina ögon och fånga min uppmärksamhet och hur mumsigt skulle de smaka?
Fredrik Ljungberg
Radarutslag: Kan ha schysst stil men lite über för ofta. Meterosexuell så det sjuger om det, för stylish helt enkelt.
Godisbitsbetyg: Lösgodis, innehåller allt möjligt. Lätt att plocka i för mycket i påsen, ändå äter man upp det och blir i stället illamående.
Zlatan:
Radarutslag: Näsan är inget plus direkt. Men det är däremot längden, den dryga charmen och det pillimariska smajlet.
Godisbitsbetyg: Hårda reklamgodisar i papper, överraskande eftersom man aldrig vet vad man får för smak.
Henrik Larsson
Radarutslag: Affisch fanns i flickrummet, rastflätorna var exotiska då. Och tydligen har han en underbar personlighet (säger det pojklag som just träffat honom i Barcelona).
Godisbitsbetyg: Skittles, tuggvänliga och exotiska fruktgodisar, samtidigt barnvänliga.
Olof Mellberg:
Radarutslag: Ett sött och grymt utseende på samma gång. En av få som lyckas vara ruggit het i skägg.
Godisbitsbetyg: Gott och blandat, både sött, salt och syrligt.
Erik Edman
Radarutslag: En lite urblekt typisk svennekille. Inte utmärkande. En trolig svärmorsdröm.
Godisbitsbetyg: Sockerbit, medelåldersgodis med en tråkig smak mätt med dagens moderna smaklöksmått.
Christian Wilhelmsson
Radarutslag: En dålig Beckhamkopia, omogen wannabe. "Chippen" vill för mycket och överarbetar ofta sin look.
Godisbitsbetyg: En sådan där barngodispåse typ "Kalle Anka-påse" med allt från tablettask, tuggisar och godissvampar i en enda barnslig röra.
Anders Svensson
Ett snällt utseende med ett ruskigt charmigt leende. Men ändå lite för kompakt, liksom.
Godisbitsbetyg: Söt och frisk fruktkaramell men ofta i en trist form.
Teddy Lucic
Ser mer ut som en medelålders lagerarbetare som lever i ett ekorrhjul än en aktiv och betald fotbollsspelare.
Godisbitsbetyg: AKO kola, seg och har funnits med länge.
(Publicerad i VF.)
Crazy
Vissa jobb gör att man blir galen. Andra gör att man blir galnast.
I dag var galenskapen riktigt hög. Så hög att jag bara kunde skratta åt det.
Men det löste sig. Typ. I alla fall.
I dag var galenskapen riktigt hög. Så hög att jag bara kunde skratta åt det.
Men det löste sig. Typ. I alla fall.
Spring i benen
Nu är det andra bullar. Eller snarare inga bullar alls.
De där bullarna nedanför ryggen och just ovanför rumpan ska väck (lovehandles bye bye). Och inga fler kanelbullar eller annat inmundigande som är bullkroppsskapande.
Körde ett ok intervall-pass i kväll.
Jag får väl vara nöjd med betyget ok över min insats, eftersom konditionsträningen på intet vis varit varken prioriterad eller kontinuerlig.
Mina knän var på min sida i dag, menisken låg på sin rätta plats. Och skorna känns som mokasiner med inbyggda moln att studsa fram på. Såna dagar är det fatiskt nästan trevligt att springa. Men bara nästan.
Jag är och förblir nog en ryss-gyms fantast. I en sliten källare med 80-tals känsla och steroidsnubbar iklädda färgglada byxor som både är vida och smala på samma gång.
Det är konstigt nog där jag tränar som bäst och därför mest gärna.
De där bullarna nedanför ryggen och just ovanför rumpan ska väck (lovehandles bye bye). Och inga fler kanelbullar eller annat inmundigande som är bullkroppsskapande.
Körde ett ok intervall-pass i kväll.
Jag får väl vara nöjd med betyget ok över min insats, eftersom konditionsträningen på intet vis varit varken prioriterad eller kontinuerlig.
Mina knän var på min sida i dag, menisken låg på sin rätta plats. Och skorna känns som mokasiner med inbyggda moln att studsa fram på. Såna dagar är det fatiskt nästan trevligt att springa. Men bara nästan.
Jag är och förblir nog en ryss-gyms fantast. I en sliten källare med 80-tals känsla och steroidsnubbar iklädda färgglada byxor som både är vida och smala på samma gång.
Det är konstigt nog där jag tränar som bäst och därför mest gärna.
Värme och vin
Migränen är över. Jag är tillbaka och på gång igen. Idag har jag njutit av solen och sällskapet. Druckit vin och käkat årets första mjukglass. Dessutom har det inhandlats presenter... men vad kan jag av naturliga skäl inte säga nu.
I kväll blir det mera vin. Jag lovar.
Utomhusvärme och kallt vitt är en superb kombo.
Nattlukten
Taxi hem. Klev ur och ute vid min port luktade det godaste gott. Hela natten luktade hägg.
Fältstudie i Hammarby-klacken
En fältstudie som skapade fler frågetecken än inkastade ting på planen (klacken skötte sig så lunda bra).
Hammarbyfansen skrek att göteborgarna var bonnjävlar. Och det kan man ju säga att det finns belägg för då staden är betydligt mindre än huvudstaden. Men som vanligt finns det (minst) ett MEN.
-Undrar vad klacken då skulle säga att Petter Andersson (hammarbyspelare med ursprung Västerbotten) är...?? undrar jag.
-Ja, Ljusvattnet är ju inte direkt en Sverigemetropol, där bor 200 pers. Och ungefär 85 procent bor väl på byns enda ålderdomshem, fyller kusinen i.
***
Varför skriker Hammarbyarna att det hatar Djurgården. Matchen var ju mot IFK Göteborg. Hur många Djurgårdare tror de (Hammarbyarna) att det var på söderstadion?
***
Varför skrek de " öka takten, sista kvarten, Tidaholm"? Tidaholm spelar väl i division IV, Västergötland norra. Och där kan det ju vara lite si och så med takten...
Bra gäster
Gästerna och jag har det bra. Framför allt jag.
De lagar mat och under tiden gör jag ingenting. Bara slappar.
Så var det i går. Så är det i dag.
De lagar mat och under tiden gör jag ingenting. Bara slappar.
Så var det i går. Så är det i dag.
